Några av de allra äldsta musikinstrumenten är flöjterna. De gjordes förr i tiden av ben som har hittats på flera ställen i Europa. Dessa ben/instrument var ihåliga och sägs komma från tiden när neandertalarna blev ersatta av homo sapiens, vilket var för cirka 40 000 år sedan. Det var i Tyskland som forskare hittade en sorts flöjt gjord av fågelben och den daterades till år 43 000 f.Kr., vilket gör denna flöjt till en av de allra äldsta. Det har självklart hittats andra sorters flöjter av ben och det brukar sägas att det fanns två varianter, en spaltflöjt och en kantflöjt. Flöjterna som hittats kom i olika storlekar och av olika djurben, trots att de såg väldigt olika ut gick de att dela in i en av de två varianterna.

Spaltflöjten går att jämföra med dagens lergök eller blockflöjt. Kantflöjten däremot går att jämföra med panflöjten, den fungerade på ungefär samma sätt som när man blåser i en flaska.

Den yngsta flöjten är tvärflöjten, det är i grunden en kantflöjt som har munhålet på sidan. De första tvärflöjterna användes främst i militära sammanhang och hade då endast ett griphål. Den som spelade kunde på så sätt använda en hand till flöjten och den andra till att spela på en trumma. Med tiden utvecklades även tvärflöjten och fick ett antal klaffar. Dessa klaffar hjälpte till att utöka och förfina tonerna. Det var framförallt på 1700-talet som tvärflöjten var ett av de mer populära instrumenten.

En av de mest kända kompositörerna och flöjtisterna är Kung Fredrik II av Preussen, också kallad Fredrik den store. Han föddes år 1712 i Berlin och var förutom kungen av Preussen även kurfurste av Brandenburg fram till sin bortgång år 1740.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *